Vad är beteenden?

Beteenden är alla handlingar och reaktioner som en levande organism utför som svar på sin omgivning. Ett enkelt sätt att förstå detta är att tänka på beteenden som allt det som en sten inte kan göra – från att röra sig och kommunicera till att tänka och känna.

Olika typer av beteenden

Enkla och komplexa beteenden

Beteenden kan variera i komplexitet.

  • Enkla beteenden, som att lyfta armen eller blinka med ögonen, sker ofta automatiskt och kräver minimal medveten ansträngning.
  • Komplexa beteenden, som att exempelvis spela ett instrument eller delta i en politisk debatt, involverar flera sammanlänkande steg och kräver mer avancerade kognitiva förmågor, som planering och problemlösning.

Inre och yttre beteenden

Beteenden kan också delas in i inre och yttrebeteenden.

  • Yttre beteenden är de handlingar som är synliga för andra, som att gå, prata eller le. Dessa kan observeras och mätas av andra och är ofta det första vi tänker på när vi pratar om beteenden.
  • Inre beteenden omfattar tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som inte är direkt synliga för andra. Trots att dessa beteenden inte kan observeras, spelar de en avgörande roll i hur vi agerar utåt. Till exempel kan en känsla av nervositet påverka en persons kroppsspråk eller leda till att hen undviker att tala inför en grupp.

Medvetna och omedvetna beteenden

Beteenden kan vara medvetna eller omedvetna.

  • Medvetna beteenden utförs med avsikt och medvetenhet, som när man bestämmer sig för att laga middag eller skriva ett brev.
  • Omedvetna beteenden sker automatiskt och utan att vi behöver tänka på dem. Exempel på detta är andning eller att rycka till när något plötsligt dyker upp i vårt synfält. Dessa omedvetna beteenden hjälper oss att snabbt reagera på vår omgivning utan att behöva fatta medvetna beslut.

Att undersöka beteenden

Beteenden kan analyseras både utifrån deras topografi och funktion.

  • Topografi beskriver hur ett beteende ser ut och kan mätas genom dess intensitet, duration (hur länge det pågår) och frekvens (hur ofta det uppstår). Till exempel kan vi observera hur starkt en person reagerar i en viss situation, hur lång tid en reaktion pågår eller hur ofta ett specifikt beteende upprepas.
  • Funktion syftar däremot på varför beteendet uppstår, det vill säga vilken funktion eller vilket syfte beteendet fyller för individen. Ett och samma beteende kan ha olika funktioner beroende på sammanhanget. Exempelvis kan ett barn skrika för att få uppmärksamhet, uttrycka hunger eller undvika en obehaglig situation. Genom att förstå beteendets funktion kan vi bättre förklara och förutse beteenden, samt utveckla strategier för att förändra dem om det behövs.

Inlärning av beteenden

Beteenden kan delas in i två huvudsakliga kategorier baserat på hur de lärs in och uppkommer.

  • Respondenta beteenden är automatiska och medfödda reaktioner på specifika stimuli. Dessa beteenden är reflexmässiga och sker utan föregående inlärning. Ett klassiskt exempel är att blunda när något snabbt närmar sig ögonen eller rycka undan handen från en het yta. Dessa beteenden styrs av det som kallas klassisk betingning.
  • Operanta beteenden är beteenden som påverkas av de konsekvenser som följer på dem. Dessa beteenden är inte reflexmässiga utan inlärda, och de styrs genom processen av operant betingning. Operanta beteenden kan vara allt från att trycka på en knapp för att få mat till att studera hårt för att få bra betyg.

Sammanfattning

Beteenden omfattar alla handlingar och reaktioner som organismer utför som svar på sin omgivning, och de kan vara både enkla och komplexa, inre och yttre, samt medvetna eller omedvetna. Beteenden kan analyseras utifrån deras utseende (topografi) och syfte (funktion) samt delas in i respondenta och operanta beroende på hur de lärs in. Genom att förstå dessa aspekter kan vi bättre förklara, förutse och påverka beteenden.