Ficklampsmetaforen

Ficklampsmetaforen används för att illustrera konceptet ”jag-som-kontext” inom ACT. Övningen visar patienter att de, precis som en ficklampa, kan rikta sin uppmärksamhet mot olika tankar, känslor eller upplevelser utan att de automatiskt behöver identifiera sig med dessa tankar och känslor.

Övningen är användbart för för patienter som starkt identifierar sig med negativa tankar eller en negativ självbild. Med hjälp av denna metaforen kan patienten skapa distans mellan sig själv och sina upplevelser, vilket kan öka deras psykologisk flexibilitet.

Instruktioner

Introducera övningen:

"Föreställ dig att ditt medvetande fungerar som en ficklampa. Precis som en ficklampa kan lysa på olika föremål utan att bli dem, kan vi rikta vår uppmärksamhet mot olika tankar och känslor utan att bli ett med dem."

Rikta ficklampan:

"Tänk dig att ditt medvetande är som en ficklampa som kan riktas mot olika saker i rummet, som en stol, en bok eller en matta. Även om ficklampan lyser på stolen, blir den inte en stol – den förblir en ficklampa."

Överför till tankar och känslor:

"Nu kan du föreställa dig att du riktar din ficklampa mot en tanke, till exempel ’Jag är dålig’. Kom ihåg, bara för att du uppmärksammar denna tanke, betyder det inte att du är dålig. Du är fortfarande den som observerar tanken, precis som ficklampan förblir en ficklampa, oavsett vad den lyser på."

Reflektioner efter övningen

Låt patienten reflektera över upplevelsen och vad den kan betyda för dem i vardagen.

• Hur kändes det att använda denna metafor?
• Kände du att du kunde betrakta dina tankar och känslor som separata från dig själv?
• Hur kan detta hjälpa dig att hantera svåra upplevelser på ett mer balanserat sätt?