Funktionell analys

Funktionell analys är en metod som används för att förstå varför en person beter sig på ett visst sätt i en given situation. Inom ACT bedöms ett beteende inte som bra eller dåliga i sig, utan utifrån vilken ”funktion” de har för personen – det vill säga om beteendet stödjer eller hindrar personen i den specifika situation det utförs.

Genom att identifiera och tydliggöra ett beteendes ”funktion” – dvs. vad beteendet uppnår för personen – kan vi öka patientens medvetenhet om vilka beteendemönster som hjälper eller hindrar dem från att nå sina mål och leva i enlighet med sina värderingar.

En enkel funktionell analys

Det finns många olika sätt att genomföra en funktionell analys, men den ”enklaste” modellen är med ”ABC”.

  1. Antecedent (A): Detta är det som händer före beteendet. Utlösarna kan vara externa händelser, såsom en inbjudan till en fest, eller interna upplevelser, såsom en känsla av ångest eller en negativ tanke.
  2. Beteende (B): Detta beskriver hur personen reagerar på utlösaren. Beteendet kan vara en fysisk handling, en tanke eller en känsla.
  3. Konsekvens (C): Detta är vad som händer efter beteendet. Konsekvenser kan vara både externa, som andras reaktioner, och interna, som tillfällig lindring av ångest. Det är viktigt att förstå hur dessa konsekvenser påverkar och förstärker eller försvagar beteendet över tid.

Fördjupad funktionell analys

För att fördjupa den funktionella analysen kan vi skilja mellan två typer av beteenden: respondenta och operanta beteenden. Dessa beteenden fungerar på olika sätt och påverkas av olika faktorer, vilket gör det viktigt att förstå hur de bidrar till en persons övergripande beteendemönster.

Respondenta beteenden

Respondenta beteenden är automatiska reaktioner som utlöses av specifika stimuli utan medveten kontroll. Dessa beteenden inkluderar klassiskt betingade reaktioner, såsom känslor och automatiska tankar. Till exempel kan en patient uppleva ångest när de tänker på en kommande social situation. Denna ångest är ett respondent beteende, eftersom den uppstår automatiskt som en reaktion på en specifik tanke eller situation. Respondenta beteenden är ofta resultatet av tidigare inlärning och kan ofta vara svåra att förändra utan medveten insats.

Operanta beteenden

Operanta beteenden, å andra sidan, är mer medvetna handlingar som styrs av de konsekvenser som följer efter beteendet. Dessa beteenden formas och förstärks över tid baserat på de resultat de leder till. Om en patient till exempel undviker en social situation för att slippa ångest, är detta ett operant beteende. Den omedelbara konsekvensen – att ångesten minskar – förstärker beteendet, vilket ökar sannolikheten för att patienten fortsätter att undvika liknande situationer i framtiden. Operanta beteenden är därmed mer flexibla och kan påverkas genom att förändra de konsekvenser som följer på beteendet.

Mowrers tvåfaktormodell

Denna uppdelning mellan respondent och operant beteende har sin grund i Mowrers tvåfaktormodell, som kombinerar både klassisk betingning (respondent) och operant betingning för att förklara utvecklingen och upprätthållandet av vissa beteenden, särskilt i samband med ångest och undvikande. Enligt Mowrer utvecklas ett ångestbeteende genom klassisk betingning, där en neutral stimulus (t.ex. en social situation) associeras med en obehaglig upplevelse. Sedan upprätthålls beteendet genom operant betingning, där undvikandet av den ångestframkallande situationen förstärks genom ångestreduktion.

Funktionell analys är grunden i ACT

I ACT används funktionell analys kontinuerligt genom hela behandlingsprocessen för att förstå och förändra patientens beteenden.

Funktionell analys kan båda användas för att analysera patientens beteenden i deras dagliga liv, men också avnändas för att göra analyser i ”realtid” under en terapisamtal. Genom att undersöka vad som händer här och nu i terapirummet kan terapeuten och patienten tillsammans utforska och förstå de beteendemönster som pågår under samtalet.

Genom att förstå funktionen bakom olika problematiska beteenden kan vi få en tydligare bild av varför vissa mönster uppstår och hur de vidmakthålls. Denna förståelse gör sedan att vi kan utforma och anpassa olika interventioner för att förändra operanta beteenden som vi tror vidmakthåller och förstäker ohjälpsamma respondenta beteenden (ex. negativa tankar eller stark ångest vid fel tillfälle).

Funktionell analys bidrar också till att öka patientens psykologiska flexibilitet genom att skapa medvetenhet om hur deras nuvarande beteenden antingen stödjer eller hindrar dem från att leva i enlighet med sina värderingar. Denna insikt kan sedan användas för att vägleda patienten mot mer värderingsdrivet handlande, vilket främjar deras långsiktiga välbefinnande.

Lär dig mer

En film från Linköpings universitet som beskriver hur man praktiskt gör en funktionell analys